THE TURKISH PRISONERS OF WAR IN STOCKHOLM DURING THE GREAT NORTHERN WAR

##plugins.themes.bootstrap3.article.main##

##plugins.themes.bootstrap3.article.sidebar##

  H. Henriksson

Abstract

The article is devoted to previously unknown nuances of the history of about 50 Turkish pri-soners of war, who during the years 1704–1714 managed to escape from their long-time Russian captivity to Sweden. They preceded the more known Turks – the so-called “Turkish creditors” – that arrived in Sweden after years spent by King Charles XII’s in the Ottoman Empire. The contacts between Sweden and the Ottoman Porte were scarce at the beginning of the Great Northern War and the arrival of the first Turkish prisoners of war in 1704 created a delicate problem for the Swedish authorities in Stockholm. King Charles XII was abroad since the start of the war in 1700 and the Royal Senate in Stockholm most often had to decide and act without consulting their far-away sovereign. Their ways how to handle and treat these Turks also shifted drastically over the years, from the first ones to the last ones ten years later. It is obvious that the major shift came after the battle of Poltava and King Charles XII’s long stay in Bender and the Ottoman Empire. At first they were treated more or less like any of the other arriving prisoners of war and thus also receiving the daily allowance. The allowance was later withdrawn and the Turks had to try to support themselves, which turned out to be hard. However, the daily allowance was returned to the Turks that arrived later when the Swedes tried to build good relations with the Ottoman Porte. And after the battle of Poltava, the arriving Turks were treated as important guests and received generous daily support.
All of the Turkish prisoners of war had been captured already in the mid-1690s, some at the Ottoman and Crimean Khanate territories along the lower Dnipro River such as at the capture of Gazi-kerman in 1695, some on the Black Sea coast and some probably also in and around Azov.
Most of the Turkish prisoners of war were common soldiers but some were janissaries and one was a captain named Mustafa Hüseyin and another was a “Turkish priest” named Musa Mustafa.
All of the Turkish prisoners of war left Sweden after some time. However, it was not an easy task to organise a safe journey home to Ottoman territories. The Swedish authorities in Stockholm often suggested that the Turks should take the route over Holland. In one case it was even suggested by the Turks themselves that they could finance the journey by letting themselves to be exchanged for enslaved Christians in Turkey. Another possible way of returning was to travel by land via Poland to Ottoman territories, but it was probably not seen as the safest route.

How to Cite

Henriksson, H. (2020). THE TURKISH PRISONERS OF WAR IN STOCKHOLM DURING THE GREAT NORTHERN WAR. The World of the Orient, (1 (106), 21-54. https://doi.org/10.15407/orientw2020.01.021
Article views: 50 | PDF Downloads: 368

##plugins.themes.bootstrap3.article.details##

Keywords

Azov campaigns (1695–1696), Charles XII, Gazi-kerman, Great Northern War (1700–1721), Ottoman Empire, prisoners of war, Russia, Russo-Turkish War (1686–1700), Sweden

References

Åberg Alf (1985–1987), “Georg Johan Maydell”, in G. Nilzén (Ed.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 25, Stockholm, pp. 290–291.

Adlerfelt Gustaf [published anonymously] (1707), Warhaffter Entwurff der Krieges-Thaten Carls XII. Königes von Schweden, Hamburg.

Adlerfelt Gustaf (1919), Karl XII:s krigsföretag 1700–1706, Stockholm.

Artéus Gunnar (1977–1979), “Adam Ludwig Lewenhaupt”, in E. Grill & B. Lager-Kromnow (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 22, Stockholm, pp. 618–621.

Asker Björn (1987–1989), “Carl Nieroth”, in G. Nilzén (Ed.), Svenskt biografiskt lexicon, Vol. 26, Stockholm, pp. 630–632.

Åstrand Sven (1982–1984), “Georg Lybecker”, in B. Lager-Kromnow (Ed.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 24, Stockholm, pp. 438–440.

Bagro A. V. (2015), Ukrainskoye kazachestvo i pervyy Azovo-Dneprovskiy pokhod, PhD. diss., Institute of History, Saint Petersburg State University. (In Russian).

von Boetticher Walter (1913), Geschichte des oberlausitzischen Adels und seiner Güter 1635–1815, Vol. 2, Görlitz.

Bushkovitch Paul (2006), Peter the Great. The Struggle for Power, 1671–1725, Cambridge University Press, Cambridge.

Czok Karl (2010), August der Starke und seine Zeit, Piper Verlag, München.

Dahl Per (2000–2002), “Åke Rålamb”, in G. Nilzén (Ed.), Svenskt biografiskt lexicon, Vol. 31, Stockholm, pp. 173–177.

Dal’ Vladimir (1863), Tolkovyy slovar’ zhivago velikoruskago yazyka, Part 1, Moscow. (In Russian).

Davies Brian L. (2007), Warfare, State and Society on the Black Sea Steppe, 1500–1700, Routledge, London.

Dolgova C. P. & Yakushkin G. R. (Eds.) (2015), Epistolyarnoye naslediye russkogo rezidenta v Shvetsii A. Ya. Khilkova, 1676–1717: k istorii Severnoy voyny: Sbornik dokumentov, Al’yans-Arkheo, Moscow and Saint Petersburg. (In Russian).

Doubek Katja (2011), August der Starke, Rowohlt Taschenbuch Verlag, Hamburg.

Ekegård Einar (1924), Studier i svensk handelspolitik under den tidigare frihetstiden, Ph.D. diss., Uppsala University.

Elgenstierna Gustaf (1932), Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Vol. VII, Stockholm.

Elgenstierna Gustaf (1936), Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Vol. IX, Stockholm.

Eriksson Ingvar (2000), Nils Bielke (1644–1716). Firad i nådens dagar, fälld i onådens, Atlantis, Stockholm.

Gillingstam Hans (1995–1997), “Posse, släkt”, in G. Nilzén, J. A. Almquist, B. Boëthius & B. Hildebrand (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 29, Stockholm, p. 426.

Grauers Sven (1967–1969), “Kristofer Gyllenstierna”, in E. Grill (Ed.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 17, Stockholm, pp. 620–624.

Grauers Sven (1975–1977), “Otto W Klinckowström”, in E. Grill (Ed.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 21, Stockholm, pp. 304–307.

Grauers Sven (1977–1979), “Maria Aurora Königsmarck”, in E. Grill & B. Lager-Kromnow (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 22, Stockholm, pp. 1–4.

Henriksson Håkan (2016), “Ukrainian Cossacks and other prisoners of war in Sweden during the Great Northern War (1700–1721)”, in Ukrayina v Tsentral’no-Skhidniy Yevropi, Issue 16, pp. 247–259.

Hermelin Olof (1913), Bref från Olof Hermelin till Samuel Barck 1702–1709, Publ. by Carl von Rosen, Stockholm.

Hildebrand Bengt (1953), “Erskein (Esken), släkt”, in J. A. Almquist, B. Boëthius & B. Hildebrand (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 14, Stockholm, pp. 460–462.

Hultman Johan (1889), Annotationer öfver Konung Carl XII:s Hjeltebedrifter, Stockholm, (reprint 1986).

Jefferyes James (1953), Captain James Jefferyes’s letters to the secretary of state, Whitehall, from the Swedish army, 1707–1709, Ed. by Ragnhild M. Hatton, Historiska handlingar 35:1, Stockholm, pp. 1–93.

Jonasson Gustaf (1995–1997), “Carl Piper”, in G. Nilzén, J. A. Almquist, B. Boëthius & B. Hildebrand (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 29, Stockholm, pp. 325–328.

Magocsi Paul Robert (2010), A History of Ukraine. The Land and Its Peoples [2nd rev. ed.], University of Toronto Press, Toronto.

Malmström Oscar (1895), Nils Bielke och kriget mot turkarna 1684–1687, Lund.

Massie Robert K. (1986), Peter den store. Hans liv och värld, Bonniers, Stockholm.

Mel’nov A. V. (2017), Russkaya armiya v Karelii i Ingermanlandii i problema vzaimootno-sheniy s mestnym naseleniyem v 1700‒1710 gg., PhD. diss., Herzen State Pedagogical University of Russia, Saint Petersburg. (In Russian).

Naumann Erik (1918), “Om centralförvaltningen under Karl XII:s tid”, in Bring S. E. (Ed.), Karl XII: till 200-årsdagen av hans död, P. A. Norstedt & söners förlag, Stockholm, pp. 531–566.

Nechitaylov M. V. & Velikanov V. S. (2020), Shchit i mech sultana. Armiya Osmanskogo gosudarstva v kontse XVI ‒ nachale XVIII v., Russkiye Vityazi, Moscow. (In Russian).

Nilsson Sven A. (1954), “De svensk-turkiska förbindelserna före Poltava”, Scandia: Tidskrift för historisk forskning, 1953–1954 (Vol. XXII), pp. 113–163.

Nordberg Jöran (1740a), Konung Carl den XII:tes historia, Vol. I, Stockholm.

Nordberg Jöran (1740b), Konung Carl den XII:tes historia, Vol. II, Stockholm.

Östlund Joachim (2014), Saltets pris. Svenska slavar i Nordafrika och handeln i Medelhavet 1650–1770, Nordic Academic Press, Lund.

Pis’ma i bumagi imperatora Petra Velikogo (1887), Vol. I (1688–1701), Saint Petersburg. (In Russian).

Pis’ma i bumagi imperatora Petra Velikogo (1962), Vol. II, part 1 (January – 12 July 1711), Moscow. (In Russian).

Poniatowski Stanisław (1741), Remarques d’un seigneur Polonois sur l’Histoire de Charles XII, Roi de Suède, par Monsieur de Voltaire, Den Haag.

Rabinovich M. D. (1977), Polki petrovskoy armii 1698–1725, Sovetskaya Rossiya, Moscow. (In Russian).

Rango Conrad Tiburtius (1688), Svecia orthodoxa, das ist: das rechtgläubige nordische Königreich Schweden, wie dasselbe, von Zeit der Reformation Gustavi Erici, immerdar der Lehre der einmahl angenommenen Augspurgischen Confeszion, Alt-Stettin.

Refik Ahmed (1919), “Baltadjy Mehemed Pascha och Peter den store 1711–1911”, Karolinska Förbundets årsbok, pp. 65–171.

Rycaut Paul (1700), The History of the Turks. Beginning with the year 1679, London.

Rosén Thomas (2016), “Ryssarnes intriguer: om translatorn Enok Stigzelius Lilliemarck”, in P. Ambrosiani, P.-A. Bodin & N. Zorikhina Nilsson (Eds.), Da veselitsa Nov’grad’ = Må Novgorod fröjda sig. Hyllningsskrift till Elisabeth Löfstrand, Stockholm Slavic Papers 26, Stockholms universitet, pp. 179–191.

Schneider Daniel (1718), Theatri Europæi siebenzehender Theil, oder auszführlich fortgeführte Friedens- und Kriegs-Beschreibung, Vor das Jahr 1704, Frankfurt am Main.

Skoglund Lars-Olof (1980–1981), “Anders Grelsson Lindehielm”, in B. Lager-Kromnow (Ed.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 23, Stockholm, pp. 365–368.

Sorgenfrei Simon (2018), Islam i Sverige: de första 1300 åren, Myndigheten för stöd till trossamfund, Bromma.

Stanislavs’kyy V’yacheslav (2009), “Derzhavnyk”, in O. Kovalevs’ka (Ed.), Het’man: shlyakhy, Tempora, Kyiv, pp. 96–134. (In Ukrainian).

Tengberg Eric (1953), Från Poltava till Bender. En studie i Karl XII:s turkiska politik 1709–1713, Ph.D. diss., Lund University.

Theatri Europæi continuati funffzehender Theil, [---] vom Jahr 1696. an bisz zu Ende dieses Seculi 1700 (1707), Frankfurt am Main.

Tursenius Lars (1913), “Underdånig berättelse af fältprästen Lars Turenius om sin resa till Assov jan– maj 1713”, in August Quennerstedt (Ed.), Karolinska krigares dagböcker jämte andra samtida skrifter, Vol. VIII, Lund, pp. 259–298.

Uddgren Hugo Edvard (1920), “Carl G Arlmfeldt”, in J. A. Almquist, B. Boëthius & B. Hildebrand (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 2, Stockholm, pp. 189–194.

Voennaya entsiklopediya (1911), Vol. III, Saint Petersburg. (In Russian).

Westerberg Sten (2012), Clas Rålamb: maktspelare i storhetstidens Sverige, Atlantis, Stockholm.

Westrin Theodor (1900), “Anteckningar om Karl XII:s orientaliska kreditorer”, Historisk tidskrift, Vol. 20, Svenska historiska föreningen, Stockholm, pp. 1–56.

REFERENCES

Åberg Alf (1985–1987), “Georg Johan Maydell”, in G. Nilzén (Ed.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 25, Stockholm, pp. 290–291.

Adlerfelt Gustaf [published anonymously] (1707), Warhaffter Entwurff der Krieges-Thaten Carls XII. Königes von Schweden, Hamburg.

Adlerfelt Gustaf (1919), Karl XII:s krigsföretag 1700–1706, Stockholm.

Artéus Gunnar (1977–1979), “Adam Ludwig Lewenhaupt”, in E. Grill & B. Lager-Kromnow (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 22, Stockholm, pp. 618–621.

Asker Björn (1987–1989), “Carl Nieroth”, in G. Nilzén (Ed.), Svenskt biografiskt lexicon, Vol. 26, Stockholm, pp. 630–632.

Åstrand Sven (1982–1984), “Georg Lybecker”, in B. Lager-Kromnow (Ed.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 24, Stockholm, pp. 438–440.

Bagro A. V. (2015), Ukrainskoye kazachestvo i pervyy Azovo-Dneprovskiy pokhod, PhD. diss., Institute of History, Saint Petersburg State University. (In Russian).

von Boetticher Walter (1913), Geschichte des oberlausitzischen Adels und seiner Güter 1635–1815, Vol. 2, Görlitz.

Bushkovitch Paul (2006), Peter the Great. The Struggle for Power, 1671–1725, Cambridge University Press, Cambridge.

Czok Karl (2010), August der Starke und seine Zeit, Piper Verlag, München.

Dahl Per (2000–2002), “Åke Rålamb”, in G. Nilzén (Ed.), Svenskt biografiskt lexicon, Vol. 31, Stockholm, pp. 173–177.

Dal’ Vladimir (1863), Tolkovyy slovar’ zhivago velikoruskago yazyka, Part 1, Moscow. (In Russian).

Davies Brian L. (2007), Warfare, State and Society on the Black Sea Steppe, 1500–1700, Routledge, London.

Dolgova C. P. & Yakushkin G. R. (Eds.) (2015), Epistolyarnoye naslediye russkogo rezidenta v Shvetsii A. Ya. Khilkova, 1676–1717: k istorii Severnoy voyny: Sbornik dokumentov, Al’yans-Arkheo, Moscow and Saint Petersburg. (In Russian).

Doubek Katja (2011), August der Starke, Rowohlt Taschenbuch Verlag, Hamburg.

Ekegård Einar (1924), Studier i svensk handelspolitik under den tidigare frihetstiden, Ph.D. diss., Uppsala University.

Elgenstierna Gustaf (1932), Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Vol. VII, Stockholm.

Elgenstierna Gustaf (1936), Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Vol. IX, Stockholm.

Eriksson Ingvar (2000), Nils Bielke (1644–1716). Firad i nådens dagar, fälld i onådens, Atlantis, Stockholm.

Gillingstam Hans (1995–1997), “Posse, släkt”, in G. Nilzén, J. A. Almquist, B. Boëthius & B. Hildebrand (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 29, Stockholm, p. 426.

Grauers Sven (1967–1969), “Kristofer Gyllenstierna”, in E. Grill (Ed.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 17, Stockholm, pp. 620–624.

Grauers Sven (1975–1977), “Otto W Klinckowström”, in E. Grill (Ed.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 21, Stockholm, pp. 304–307.

Grauers Sven (1977–1979), “Maria Aurora Königsmarck”, in E. Grill & B. Lager-Kromnow (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 22, Stockholm, pp. 1–4.

Henriksson Håkan (2016), “Ukrainian Cossacks and other prisoners of war in Sweden during the Great Northern War (1700–1721)”, in Ukrayina v Tsentral’no-Skhidniy Yevropi, Issue 16, pp. 247–259.

Hermelin Olof (1913), Bref från Olof Hermelin till Samuel Barck 1702–1709, Publ. by Carl von Rosen, Stockholm.

Hildebrand Bengt (1953), “Erskein (Esken), släkt”, in J. A. Almquist, B. Boëthius & B. Hildebrand (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 14, Stockholm, pp. 460–462.

Hultman Johan (1889), Annotationer öfver Konung Carl XII:s Hjeltebedrifter, Stockholm, (reprint 1986).

Jefferyes James (1953), Captain James Jefferyes’s letters to the secretary of state, Whitehall, from the Swedish army, 1707–1709, Ed. by Ragnhild M. Hatton, Historiska handlingar 35:1, Stockholm, pp. 1–93.

Jonasson Gustaf (1995–1997), “Carl Piper”, in G. Nilzén, J. A. Almquist, B. Boëthius & B. Hildebrand (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 29, Stockholm, pp. 325–328.

Magocsi Paul Robert (2010), A History of Ukraine. The Land and Its Peoples [2nd rev. ed.], University of Toronto Press, Toronto.

Malmström Oscar (1895), Nils Bielke och kriget mot turkarna 1684–1687, Lund.

Massie Robert K. (1986), Peter den store. Hans liv och värld, Bonniers, Stockholm.

Mel’nov A. V. (2017), Russkaya armiya v Karelii i Ingermanlandii i problema vzaimootno-sheniy s mestnym naseleniyem v 1700‒1710 gg., PhD. diss., Herzen State Pedagogical University of Russia, Saint Petersburg. (In Russian).

Naumann Erik (1918), “Om centralförvaltningen under Karl XII:s tid”, in Bring S. E. (Ed.), Karl XII: till 200-årsdagen av hans död, P. A. Norstedt & söners förlag, Stockholm, pp. 531–566.

Nechitaylov M. V. & Velikanov V. S. (2020), Shchit i mech sultana. Armiya Osmanskogo gosudarstva v kontse XVI ‒ nachale XVIII v., Russkiye Vityazi, Moscow. (In Russian).

Nilsson Sven A. (1954), “De svensk-turkiska förbindelserna före Poltava”, Scandia: Tidskrift för historisk forskning, 1953–1954 (Vol. XXII), pp. 113–163.

Nordberg Jöran (1740a), Konung Carl den XII:tes historia, Vol. I, Stockholm.

Nordberg Jöran (1740b), Konung Carl den XII:tes historia, Vol. II, Stockholm.

Östlund Joachim (2014), Saltets pris. Svenska slavar i Nordafrika och handeln i Medelhavet 1650–1770, Nordic Academic Press, Lund.

Pis’ma i bumagi imperatora Petra Velikogo (1887), Vol. I (1688–1701), Saint Petersburg. (In Russian).

Pis’ma i bumagi imperatora Petra Velikogo (1962), Vol. II, part 1 (January – 12 July 1711), Moscow. (In Russian).

Poniatowski Stanisław (1741), Remarques d’un seigneur Polonois sur l’Histoire de Charles XII, Roi de Suède, par Monsieur de Voltaire, Den Haag.

Rabinovich M. D. (1977), Polki petrovskoy armii 1698–1725, Sovetskaya Rossiya, Moscow. (In Russian).

Rango Conrad Tiburtius (1688), Svecia orthodoxa, das ist: das rechtgläubige nordische Königreich Schweden, wie dasselbe, von Zeit der Reformation Gustavi Erici, immerdar der Lehre der einmahl angenommenen Augspurgischen Confeszion, Alt-Stettin.

Refik Ahmed (1919), “Baltadjy Mehemed Pascha och Peter den store 1711–1911”, Karolinska Förbundets årsbok, pp. 65–171.

Rycaut Paul (1700), The History of the Turks. Beginning with the year 1679, London.

Rosén Thomas (2016), “Ryssarnes intriguer: om translatorn Enok Stigzelius Lilliemarck”, in P. Ambrosiani, P.-A. Bodin & N. Zorikhina Nilsson (Eds.), Da veselitsa Nov’grad’ = Må Novgorod fröjda sig. Hyllningsskrift till Elisabeth Löfstrand, Stockholm Slavic Papers 26, Stockholms universitet, pp. 179–191.

Schneider Daniel (1718), Theatri Europæi siebenzehender Theil, oder auszführlich fortgeführte Friedens- und Kriegs-Beschreibung, Vor das Jahr 1704, Frankfurt am Main.

Skoglund Lars-Olof (1980–1981), “Anders Grelsson Lindehielm”, in B. Lager-Kromnow (Ed.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 23, Stockholm, pp. 365–368.

Sorgenfrei Simon (2018), Islam i Sverige: de första 1300 åren, Myndigheten för stöd till trossamfund, Bromma.

Stanislavs’kyy V’yacheslav (2009), “Derzhavnyk”, in O. Kovalevs’ka (Ed.), Het’man: shlyakhy, Tempora, Kyiv, pp. 96–134. (In Ukrainian).

Tengberg Eric (1953), Från Poltava till Bender. En studie i Karl XII:s turkiska politik 1709–1713, Ph.D. diss., Lund University.

Theatri Europæi continuati funffzehender Theil, [---] vom Jahr 1696. an bisz zu Ende dieses Seculi 1700 (1707), Frankfurt am Main.

Tursenius Lars (1913), “Underdånig berättelse af fältprästen Lars Turenius om sin resa till Assov jan– maj 1713”, in August Quennerstedt (Ed.), Karolinska krigares dagböcker jämte andra samtida skrifter, Vol. VIII, Lund, pp. 259–298.

Uddgren Hugo Edvard (1920), “Carl G Arlmfeldt”, in J. A. Almquist, B. Boëthius & B. Hildebrand (Eds.), Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 2, Stockholm, pp. 189–194.

Voennaya entsiklopediya (1911), Vol. III, Saint Petersburg. (In Russian).

Westerberg Sten (2012), Clas Rålamb: maktspelare i storhetstidens Sverige, Atlantis, Stockholm.

Westrin Theodor (1900), “Anteckningar om Karl XII:s orientaliska kreditorer”, Historisk tidskrift, Vol. 20, Svenska historiska föreningen, Stockholm, pp. 1–56.